Elevtext: Klara, färdiga, SKÄNK! Av Maria Lindeblad

Min blick sveper över ett kallt och grått Stortorg. En bit bort sitter en ung man med för korta byxor, t-shirt och en trasig mössa. En smutsig kopp står framför honom där två snälla själar kastat i en enkrona var. Bredvid sig har han placerat en skylt: Hjälp mig, jag har ett barn och jag är väldigt, väldigt fattig. Hjälp mig. På en lyckstolpe någon meter bort sitter en gammal affisch från SD:s valkampanj ”Inget mer EU-tiggeri i Sverige”.

Att förbjuda tiggeriet med motiveringen att ingen ska behöva tigga håller inte. När vi ändå är igång kan vi lika bra passa på att förbjuda cancer, depression och fattigdom. Ingen ska ju behöva vara fattig. Vem hjälper du ifall du vill köra bort tiggarna från våra gator? Tiggarna blir inte rikare, utan snarare fattigare. En mycket liten andel av tiggeriet i Sverige är organiserat och ifall man ska stoppa det måste man förbjuda vanliga tiggares rätt till att sitta på gatorna.

Svält kommer inte försvinna för att du blundar. Det handlar inte om att förflytta människor som behöver pengar. Det handlar om att höja kraven på länder som Rumänien så att deras befolkning inte diskrimineras så mycket som den gör idag. Man måste välja att bekämpa fattigdomen och diskrimineringen istället för tiggarna. Människor i utsatta lägen i Rumänien måste få den hjälp de behöver så de slipper fly. Jag blir så enormt besviken och less på Rumänien som inte visar något intresse alls. Totalt likgiltiga säger de att allting är bra och som det ska vara.

 ”Vi vill förbjuda tiggeri i Sverige och framförallt så vill vi begränsa den fria rörligheten”, sa Jimmie Åkesson. Jag kan utan att få dåligt samvete säga att han inte riktigt har alla hönsen hemma. Å andra sidan rimmar ju Jimmie varken på medmänsklighet eller sympati. Att förbjuda tiggeri gynnar honom och hans rasistbästisar i SD. Han har länge sagt att tiggare på våra gator förstör gatubilden och nu kan han svassa runt och slippa blunda för problemen. Men Jimmie, tips från coachen: problemen försvinner inte för att du inte tittar dem i ögonen.

Det finns så himla mycket myter som sprids om tiggare och gatumusikanter. Lite musik tycker jag är väldigt charmigt och det livar upp stämningen i stan. Några gånger har tiggare lett åt mitt håll en tråkig onsdag och fått min vardag att bli lite ljusare. Ifall en fattig liten dam kan le så kan väl jag också det?

Förr i tiden, när jag var hälften så gammal som jag är nu, gick jag runt med mamma i ena handen och Nalle i den andra. Hon pekade åt en gravid kvinnas håll som satt på gatan och bad om pengar. Vi kunde båda två se att kvinnan stoppat in en kudde under tröjan. Minst fem år efter det trodde jag att kvinnan hade lurat mig och min mamma. Men nu, när jag är åtta år klokare tror jag inte så var fallet. Jag tror att många tiggare måste ljuga och förvärra saker så att de ska få någon uppmärksamhet alls av sådana som jag.

 Kortsiktigt så funkar Sverigedemokraternas enkla lösning på problemet. Det finns två olika vägar att gå. Antingen så väljer du att vara en fullkomlig idiot och skita i humanism och att visa medmänsklighet. Eller så lägger du i en tia till.

Elevtext: Vad är en perfekt helg för Chanel? Av Dennis Berkhuizen

Miljontals ungdomar älskar av olika orsaker när helgen kommer. Det kan handla om att gå på fest, spela massor av datorspel eller komma ikapp med skolarbete. Fredagskvällar för Chanel är speciella för henne eftersom det är hennes egen tid. En tid som hon förtjänat och en tid då hon kan vara sig själv.

 Chanel har den senaste tiden suttit länge framför den ljusa datorskärmen i oktobermörkret för att skriva om historiska epoker. Hon har börjat känna sig utsliten och trött på ämnet fast hon har ändå fortsatt att skriva. Ord  efter ord som sedan blivit till hela sidor.

Chanel berättar att hon kämpat hårt för att få bra slutbetyg i nian
och att hon skulle förlora så mycket mer än betyget om hon gav
upp i ett ämne. Betyget är så mycket mer än en siffra. Det är ett bevis på att man kan prestera och klara saker i livet.

 I intervjun frågar jag Chanel vad som är viktigast för henne i livet.  Hon svarar upp med ett litet leende och förklarar sedan att det viktigaste för henne är att vara nära familjen och vännerna. När vi kommer in på vänner berättar Chanel att hon hellre stannar hemma en fredagskväll och ser på komedifilm med dem än är ute och festar. Betydelsen av familjen bekräftas ytterligare när hon svarar på min fråga om det är någonting hon ångrat i livet: “Det enda som jag verkligen ångar att jag inte kunde spendera den tid jag ville med farmor.” Chanel tar en kortare paus och suckar innan hon fortsätter: “Hon dog för fyra år sen och det kändes som jag förlorade en av mina vänner den dagen hon dog.”

Det märks att Chanel är väldigt tacksam för det hon har. Hon pratar länge om hur det var när hennes familj flyttade till Sverige från krig när bara hon var sju år. Om hur det var att gå i en skola där hon blev mobbad för hon inte var blond. Men Chanel är ändå stolt över sig själv och att hon har lyckats komma dit hon är idag. Hon skulle aldrig vilja ändra något med sin uppväxt.

Jag frågar Chanel om hon har några idoler och hon svarar med ett väldigt självsäkert svar och påpekar att alla borde sträva efter att bli så unika som möjligt. Hon är glad över att hon sågs som annorlunda när hon var liten eftersom hon är stolt över sitt arv och sin familj som delar hennes unika drag. Men om hon tvunget fick välja någon så skulle det vara Kurt Cobain.

Kurt växte upp i Seattle som ligger i staten Washington i USA. Washington som kallas “The Evergreen State” består av stora berg med en vid regnskog som täcker det mesta av staten. Kurt själv hade en mörk historia. Han var utesluten som barn, lärde sig spela gitarr och hade svårt att känna sig hemma där musik inte fanns. Chanel som själv spelar gitarr och har känt sig utstött relaterar till Kurt och har honom som en symbol för att aldrig ge upp som Kurt en dag gjorde.

Helgen är en tid för Chanel att göra det hon gillar. Lyssna på den musik hon tycker om och vara med de personer hon älskar.