Debattartikel: Sänk rösträtten till 16 år av Jonathan Lenander Sa1b

Ungdomar i Sverige idag är verkligen inte dumma och inte heller omedvetna. De har åsikter precis som alla andra och de kan mycket väl vara lika igenomtänkta och välgrundade precis som vilken annan vuxen persons åsikter som helst. Många ungdomar engagerar sig i olika politiska ungdomsförbund och liknande tillställningar. Därför är det inte rätt att de inte skulle få delta med sina åsikter att forma samhället lika mycket som de äldre.

Jag tycker att vi ska sänka rösträtten till åtminstone 16 för att få en bättre representation av den yngre befolkningen. En stor anledning varför 16 åringar borde ha rätt att rösta är för att de ska ha samma möjlighet att vara med och bestämma Sveriges politik och framtid. Större delen av politiken rör sig om frågor som även berör dem eller kommer att beröra dem när de blir äldre. Frågor om skolan och kollektivtrafik etc. Som Jörgen Bjärkernäs, lokalt språkrör för miljöpartiet, säger i artikeln MP vill att 16-åringar ska få rösträtt publicerad den 19 september 2013 ”En ålderssänkning kan med stor sannolikhet antas påverka politiken att bli lite friare och lite nyare och bidra till att vrida samhället i en mer ungdomsvänlig inriktning”. Detta är något som jag tycker är viktigt, att vi går i en ungdomligare riktning. Sänker man rösträtten kommer det bli lite jämnare fördelning av unga och gamla och på det sättet lär vi få en mer rättvis bedömning av frågor som berör oss alla.

Det finns många som argumenterar för att ungdomar ofta kan vara inkompetenta eller omogna eller rent ut av inte kan tillräckligt mycket för att få rösta. Att de hade röstat på sådana saker de inte vet någonting om eller har fel perspektiv på. Men det är just olika perspektiv som demokrati handla om, att kunna ha egna åsikter och få dem hörda och inte vara tvingad att tycka och tänka som alla andra. Jag vet att ungdomar faktiskt kan väldigt mycket och har koll på mycket, inte minst deras egna åsikter. Demokrati för mig borde handla om att alla ska få ta del av att styra och leda landet. Alla som har en åsikt borde få uttrycka den. Det är den idén som jag gillar, att alla skulle ha en chans att leva efter sina åsikter.

Anton M diskuterar i artikeln Låt ungdomar vara med – sänk rösträtten till varför ungdomar borde få vara med och rösta i Sverige. Han påpekar sina åsikter om att han inte tycker det borde var kompetens som avgör om du får vara med eller inte utan att så många som möjligt ska få chans att göra så. Det håller jag verkligen med om, eftersom det också finns många lika inkompetenta vuxna som röstar så blir åldern nästan irrelevant. När ungdomar fyller 18 blir de myndiga. Man får inte körkort innan 18, inte dricka alkohol och inte gifta sig. Så varför ska rösträtten behandlas något annorlunda? Är inte det minst lika ansvarstagande som att köra en bil? Saken är den att det finns säkert väldigt många ungdomar som är redo att köra bil redan flera år innan 18 men så finns det också de som inte är trafik-mogna för en många år efter. Att folk säger att om man ger rösträtt till 16 åringar så kommer alla rösta på Piratpartiet och SD är fånigt. Om nu man drar alla över en kant och påstår att alla unga hade röstat på dessa partier så är det väl tydligen dit våra ungdomar vill styra landet när de kommer vara de vuxna.

Den största orsaken till varför jag tycker att 16 åringar ska få rösta är att många vill och vet vilka åsikter och partier de stöttar. Att deras röst inte räknas bara för att de inte är myndiga är inte det jag skulle kalla rättvist. De som säkert representerar ett parti och kanske aktivt engagerar sig i politiken ska få uttrycka sin åsikt precis som att vuxna får det. Sveriges ungdomar är allt annat än korkade. Att de som vill och vet, oavsett ålder ska bli nekade sin röst följer inte vår så-kallade demokrati i min mening. Därför borde vi åtminstone sänka rösten till 16 år.

Debattartikel: Förbjud iPads på förskolor av Linnéa Johnsson Sa1b

Vi lever i ett modernt samhälle där våra barn dagligen använder sig av iPads och mobiler. På bilresan, i väntrummet eller också hemma, sitter barnen med iPaden istället för att leka med leksaker. Nu sprids även detta till förskolan.

Givetvis är det viktigt att följa med i den tekniska utvecklingen även i skolorna och då är iPaden ett väldigt bra läroverktyg. Men har det inte gått för långt när iPaden ersätts med papper och penna redan i förskolan?

Enligt många pedagoger och även skolverket är synen på läsplattor inom förskolan väldigt positiv. Barnen får ett intresse för tekniken, blir dessutom duktigare med tekniken, lär sig lösa de problem som ges av apparna och så vidare. Läsplattan är alltså skräddarsydd efter barnens lärande. Men är det verkligen rätt att låta barnen komma i kontakt med iPads redan på förskolan? Ska den dessutom få ersätta den fysiska leken under raster?

Som sagt är barnen ständigt i kontakt med elektroniken överallt i samhället eftersom att vi lever i ett modernt samhälle där tekniken spelar en väldigt stor roll. Då kanske det är en självklarhet att elektroniken borde finnas på förskolan också. Men jag säger att det är fel. Enligt en undersökning gjord av Linda Arvidsson vid Karlstads Universitet i början på 2012, ges en syn på hur både pedagoger och barn ser på iPaden. Pedagogerna anser att det är ett bra och lekfullt läromedel men menar att det måste finnas ett tydligt syfte med iPaden – den får inte ses som en leksak. Dock tror vissa av pedagogerna att barnen uppfattar det som en leksak i alla fall.

När barnen fick frågan om vad de tror de lär sig av iPaden var svaret ”att spela”, ”att spela bättre” eller att de inte visste.  Barnen tyckte att iPaden var väldigt rolig att jobba med just för att man fick spela. Barnen ser alltså iPaden som en leksak. Jag tror därför att barnen är för unga för iPaden när de går i förskolan. iPaden är ett bra läromedel som lär barnen på ett lekfullt sätt men som sagt tror jag att de är för unga. De förstår inte innebörden så därför borde man vänta med att införa iPads till lågstadiet. Då är barnen fortfarande unga så att det är fortfarande roligt att lära via iPad och de är tillräckligt gamla för att förstå att det inte är en leksak.

 Jag har själv en kusin som går på en förskola där de precis införskaffat en iPad. Ett av spelen påminde mig väldigt om en övning som jag gjorde när jag själv gick på förskolan. Man skulle bygga ett torn av olika stora klossar och lista ut i viken ordning de skulle så för att få det så stadigt som möjligt. Jag frågade därför henne vilket hon skulle tycka var roligast, göra det på iPaden eller i verkligheten. ”Det skulle vara kul at göra det med riktiga klossar så att det blev jättehögt, högre än mig! Men det går fortare på iPaden” Jag frågade henne vad hon skulle göra efteråt eftersom att hon föredrog iPaden på grund av tiden, svaret blev då att man hinner med ännu ett spel. Kanske är det bra att barnen får en tidsuppfattning? Men barn ska inte behöva välja bort något som de vill göra på grund av tid. Inte när de är så pass unga.

Just nu har det blivit vanligare med läsplattor på förskolor men det är ännu inte en självklarhet. I den här takten kommer det dock bli en självklarhet om några år och då kommer det vara för sent att ändra på. Som sagt är våra barn omringade av teknologi i dagens samhälle och det kan vara bra att ge dem en paus från det, åtminstone på förskolan. Teknologi i all ära, men man kan inte lära sig knyta en fysisk rosett på en iPad, inte rita en teckning att ta med hem och inte heller bygga ett torn som blir högre än en själv. Låt barn vara barn. Tiden kommer då de behöver växa upp och lära sig så mycket och så snabbt som möjligt men låt inte det vara vid 2 till 5 års ålder. Förbjud iPads på förskolor så fort som möjligt.

 

 

 

 

 

 

Debattartikel: Ekologisk mat – för en hållbarare framtid! av Anna Hansson, Sa1b

Tänk att du kan bidra med goda val varje dag så att framtidens miljö blir grön. Idag släpps alldeles för mycket gifter ut i naturen p.g.a. icke hållbara odlingsmetoder. Genom att handla mer ekologiskt kan du hjälpa till att kämpa mot en giftfri värld och bättre levnadsvillkor för djuren!

Ekologisk mat innebär mat utan innehåll av gifter. Bönderna använder endast naturligt gödsel och sprutar inte gift på grödorna. I den icke-ekologiska maten finns det en stor mängd bekämpningsmedel, konstgödsel som bidrar till övergödning av vattendrag och andra miljögifter, som vi får i oss när vi äter. Även djur och växter får i sig dessa gifter.

I icke-ekologisk mat finns det mycket restavfall, något som är mycket ovanligare i eko-mat. Anledningen till att man kan hitta restavfall i ekologisk mat är för att bekämpningsmedel sprids ut i naturen och kan finnas kvar där länge. Odlingar i närheten kan även drabba ekologiska odlingar eftersom bekämpningsmedel länge kan finnas kvar i luften. Det är svårt att skydda odlingarna fullt ut. Maten kan smutsas alltså ner av den redan förorenade naturen. Arbetare på icke-ekologiska odlingar utsätts för stora risker att få sjukdomar, just för att de riskerar att komma i nära kontakt med farliga kemikalier hela tiden.

Alla dessa gifter från vanliga odlingar är dåliga för miljön. Vidare så används ofta kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel i orimliga mängder vilket skapar rubbningar i hela ekosystemet då dessa sprids i exempelvis sjöar och vattendrag. Rester kan spridas långväga och har påträffats i atmosfär och grundvatten världen över.

På sistone har det debatterats i media att ekologisk odling kanske inte är lika bra som förespråkarna framhäver. Ett exempel lyfts upp i artikeln ”Ekologisk odling – vägen till svält” från den 17:e november 2014. Artikeln är skriven av forskarna Holger Kirchmann, Lars Bergström, Thomas Kätterer och Rune Andersson med kopplingar till Sveriges Lantbruksuniversitet. De påstår att konsumenterna inte får en bättre miljö eller bättre livsmedel om de köper ekologiskt odlad mat. De säger att de ekologiska skördarna innebär minskad effektivitet och att det därför är sämre för oss genom att vi i framtiden riskerar att inte kunna försörja världen med mat. De nämner inte heller att de större icke ekologiska skördarna kommer att kosta de framtida generationernas tillgång till rent vatten och bördiga jordar. Ytterligare en aspekt som inte nämns i debattartikeln är det vanliga lantbrukets användning av kemiska bekämpningsmedel. De ekologiska bönderna i Sverige och världen bidrar inte till att förorena våra jordar och vattendrag med rester av bekämpningsmedel, och vi får inte heller i oss rester av det när vi äter.

I artikeln ”Göra Skillnad” från Svenska dagbladet säger Carl Folke, professor i naturresurshushållning såhär; ”Vi människor har blivit ekologiska analfabeter i vår vardag. Vi ser inte längre sambanden mellan naturen och utvecklingen av våra samhället och ekonomier”. Han menar att vi människor ser miljöfrågan som en belastning. Vi måste tänka mer på vår miljö och inte bara ignorera problemen.

En annan orsak till att välja ekologisk mat är för djurens skull. Djur som lever på ekogårdar har ett bättre och mer naturligt liv. De får bättre foder och får vara utomhus i princip hela tiden, vilket även leder till att maten smakar bättre och man kan äta med tanken att djuren har haft det bra. Djurens ungar separeras inte heller bryskt utan tillbringar sin första tid i trygghet och får dia.

Ofta när man frågar folk varför de inte köper ekologisk mat svarar de flesta med att ”det är för dyrt”. Ekologisk mat är dyrare än icke ekologisk. Men i Sverige har vi aldrig lagt så lite pengar på mat som vi gör nu. Vi prioriterar numera prylar och resor. Enligt naturskyddsföreningen slänger vi en tredjedel av maten och lägger hela 40 % av matutgifterna på tomma kalorier som läsk och godis. Om vi hade prioriterat annorlunda skulle vi kunna ha ett större ekonomiskt utrymme för att äta ekologisk mat.

Ekologisk mat förbättrar den miljö vi vistas i och vår hälsa. En ekologisk uppfödning ger också köttdjuren ett värdigare liv. Kostnaderna blir kortsiktigt högre men på lång sikt är det en investering, och av denna anledning vill jag uppmana er alla till köpa mer ekologiskt.